Från Kissamos till Bozas

Ja förfallet går fort när man lattjar i Grekland. Dagarna vid stränderna på Falasarna var fantastiska men vi blev lätt oroliga för tiden vi hade kvar på Kreta. Vi ville inte hamna i Piraeus med den stora Anekfärjan från Heraklion. I stället ville vi med sista färjan från Kissamos tillbaka till Kythira igen innan denna färja skulle på 6 veckors varvsbesök i Piraeus.

Porfyrousa som om några dagar skall köra oss till Neapolis, på ingång till Diakofti. Bredvid ligger Vitsentzos Kornaros som körde oss från Kreta till Kythira.

Vi studerade tidtabellen och kom fram till att sista färjan från Kissamos borde gå söndag 30 april kl. 17.00. ”Den tar vi!” Vi hade en dag kvar att fördriva tiden så vi snurrade runt i nordiska charterhotell-kvarteren väster om Chania; Agia Marina, Gerani och Maleme. För en veckas charter är det säkert fint vid poolen men för oss fanns inget att hämta här annat än att handla mat för en vecka hos Lidl i Gerani. Helt riktigt kom vi iväg med sista färjan till Kythira men det var nervöst in i det sista. Vädret hade försämrats med mycket vind och lite regn men innan midnatt till den första maj stod vi på kajen vid trygga hamnen Diakofti på Kythira.

Diakofti är inte bara en välskyddat hamn, den har många fina små sandstränder med fantastiska badmöjligheter inkl. nattparkering vid stranden

Vi fick som vi ville, hellre två veckor till på Kythira och Bozas än två veckor till på Kreta och sedan hemåt via Piraeus.

Nu har vi sett Kreta och vi har tveklöst sett mycket fint på Kreta som vi inte vill vara utan men vår slutsats är ändå entydig, det är inte värt merkostnaden för att göra det en gång till. Det som finns på Kreta finns också på Peloponnesos men mycket enklare och lättare tillgängligt. Det är stor skillnad att ratta och växla en asiatisk hyrbil upp och nedför bergen än en 3,5 ton tung och 7,5 m. lång husbil. På Kreta blev det nämligen lite för mycket körning upp och ner men som sagt, fint och vackert var det och nu vet vi det.

Våra nya grekiska vinster

Kythira däremot kommer vi förhoppningsvis att besöka fler gånger. Visst är det dyrt med 100 € för 1½ timmes båtfärd men för oss är det värt det.

Det gamla Kapsali vid bukten. Kastellet Kastro Chora på höjden ovanför som beskyddar staden Kythira Chora. Ritningen från ca. 1850

På morgonen 1 maj blev vädret fint igen och då förflyttade vi husbilen till ”vår plats” i Kapsali hamn.

Ett vackert hus i Kapsali vid strandpromenaden
Katterna mår oftast bra och får sig ofta ett mål mat.
Bara en vacker kaktus
Vid torget i Kythira Chora
Bara en utsikt från Kythira Chora
Gränder i Chora
Även ett stillsamt läge kan plötsligt få en tillställning

Vi promenerar fram och tillbaka genom byn utefter stranden, till kyrkan ovanför oss, fyrtornet, fiskehamnen men till slut hamnar vi på Restaurant Lemoni för en sen middag. Nästa morgon kommer en fiskebåt in till kajen där husbilen står med en stor haj på släp som hade bitit sig fast i nätet. Lokaltidningen och mycket folk var där och tittade. Med förenade krafter drogs hajen, som fortfarande levde, upp på kajen. I den brännande solen tappade han relativt fort livslusten, baxades in i fiskarens lilla kombibil  och kördes därifrån med svansen hängandes på utsidan i en tamp till takräcket. Närmaste veckan erbjöds det antagligen haj i olika former på fiskemenyn på öns restauranger, vi vet inte och har heller inte frågat.

Hajen som råkade sätta tänderna i fisken i nätet och fastnade där.
Ingen tvekan att den fortfarande levde.
Med många tampar och förenade krafter drogs hajen över klipporna upp på kajen. Vikt, minst 300 Kg. Fler än jag tyckte dessutom att hon var dräktig.
Haj på kaj! (jag antar att alla vet vad jag tycker, så det skriver jag helst inte)
Fiskelådan räckte inte till idag

På eftermiddag kom en vänlig holländare och frågade försynt på engelska om det gick för sig att flytta sin husbil som stod i fiskehamnen, bredvid vår husbil. Han tyckte om vårt fina läge! ”Dat gaat uitstekend!” svarade jag på bred Amsterdamsk. Vi fick trevligt sällskap som skulle vara länge, skulle det visa sig. Några dagar senare hamnade vi bredvid varandra igen på kajen i mysiga Agia Pelagia.

Constance och Kees ville stå bredvid oss. Ett bra val!
Två husbilar på gamla färjekajen till Agia Pelagia
Constance, Kees och Stina nyttjar frukost?
Det förbrukas en del ouzo, frappé, vatten och capucinos när man trivs och har det gôtt

Badtillfällen blev många de senaste dagarna  på Kythira. Temperaturen närmade sig trettio grader och solen sken oftast hela dagen. Havsvattnets medeltemperatur i vikarna kring ön höll 22 grader C.

Kapsanis Supermarket i Agia Pelagia, obetydligt på utsidan men stor på insidan.

I Agia Pelagia finns en liten ”Supermarket Kapsanis” en supermarket som är ovanligt välsorterat, den hade allt man kunde tänka sig, ungefär som stora ICA Maxi fast i miniformat, ca. 100 kvadratmeter. Urvalet var dock inte sämre för det! Affärsinredningens struktur i hyllor och fack var häpnadsväckande smart. Ägaren själv stod vid kassan. Giorgos Kapsanis en 68-årig mycket vänlig, trevlig och behaglig man som hade mycket att berätta för oss. Gick tidigt till sjöss bosatte sig i Canada men kom tillbaka till ön för att fortsätta familjens affär i Agia Pelagia. Han talade många språk, även på holländska och svenska kunde vi samtala. Det var lätt att tycka om Giorgos som hade ett brett leende till sin sympatiskt vänliga framträdande. En kunnig, klok och älskvärd man som vi hoppas få träffa igen.

Giorgos Kapsanis en underbar människa med ett stort hjärta. Må vi träffa han igen!

Dagen efter skulle vi ta färjan till Neapolis, våra nyvunna holländska vänner ville stanna lite till på ön för att utforska alla våra tips om Kythira men vi lovade att träffas på Bozas. Vi hade hört talas om och sett krukorna av Roussos Ceramics i Kato Livadi, en familj som hade drejat och tillverkat lergods i flera generationer. Vi ville inte lämna ön utan att göra ett besök där. Far och son drejar, mor bränner och dottern laserar och handmålar. Även den äldre generationen deltar fortfarande i familjeföretaget. Trevliga gästvänliga yrkesstolta människor som man inte vågar lämna utan att köpa några vackra krukor. Här får ni veta mera:  www.ceramicsroussos.gr

Museumsamling av alster som tillverkats genom flera generationer hos familjen Roussos
Två vackra grekiska krukor köpte vi hos Roussos Ceramics. Kato Livadi, Kythira

Efter mer än två månaders runtflackande var vi mätta och ville ta det lite lugnare och njuta av miljön på Bozas, dessutom var det snart dags för stortvätt igen. Från Bozas är det 50 Km till Gythio Bay Camping där de förutom bra tvättmaskiner har en stor tempererat pool där vi kan sola och bada vid poolside medans tvätten snurrar runt. På våra visitkort står det under våra namn ”Enjoying the remaining lifetime” Väl det är just det vi gör mest hela tiden. Efter två dagar på camping skulle vi åka tillbaka till Bozas för att socialisera oss med flera av de nya bekantskaper vi har gjort på denna resa, Beppe & Eva från Stockholm, Constance & Kees från Beuningen, Everdien & Thole från Zutphen, m. fl., vi har blivit väldigt sociala 😉 men det har också gett oss mycket glädje och många skratt.

Porfyrousa klar för avgång från Diakofti till Neapolis, ca. 1½ timme
Under däck är det mycket utrymme
Neapolis från färjan Porfyrousa
Så var vi tillbaka i Neapolis igen med Porfyrousa

Ett trevligt slut på årets långresa till Grekland, för måndagen 15 maj startar vi den långa hemresan.

Bozas i april vid blomningen
Bozas i maj efter röjning
Stina gör lite handtvätt, vattnet håller 60 gr. C p.g.a. svart plastslang som ligger mest ovanjord i solen. Duscha går bara på kvällen när det har svalnat.

Bozas 14 maj 2017, JvH

2 reaktioner till “Från Kissamos till Bozas”

  1. Har medvetet inte gått in för att kolla hur ni haft det! Just nu har vi verkligen ångest över att inte få åka till vårt kära Grekland i sommar! Men ni har ju haft det bra! Hoppas resan hem gått bra och att ni kommit hem välbehållna, om ni nu är hemma?
    Vi förstår att Kreta inte är något för oss, har visserligen varit där förut, och visst är det fint, men som du säger, Peloponnesos är lika bra! Däremot undrar vi om Kythira är något för 8,50 långa husbilar?
    Ser så fint ut, men antar att det är bäst före och efter sommaren?
    Må väl och ha det bäst!
    Anette och Robert

    1. Tack Anette & Robert!
      Vi kom hem 6 juni och visst har vi haft en mycket bra, givande och händelserik resa men i juni, juli och augusti är Bohuslän Bäst!
      Kreta är bra även för er, ett tiotal campingar (tre åretruntöppna) och oändligt många ”husbilsplatser” att parkera fritt och övernatta även i flera dagar. Inga sura miner någonstans.
      Men det kostar en extra slant, närmare € 500, att ta sig dit med färja tur & retur. Är det värt det? Det som finns på Kreta, finns även på Peloponnesos, fast mera lättillgängligt och 5000 SEK billigare.
      Kythira kan med lite skicklighet även fungera med 8,5 m husbil men jag avråder bestämt 15 juni – 15 september (högsäsong). Mindre husbilar, skåpbilar (plåtisar) är då att föredra.
      Ha det så himla bra ! Hälsar Stina & Julian.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *